Dels är det här fel sätt att angripa problemen och dels är det fel att lägga sig på samma nivå som Antipiratbyrån. Byrån och dess jurist lägger ner enorma mängder med energi för att smutskasta såväl piratrörelsen som Piratpartiet, och jag tycker att vi bör visa att vi är starkare – utan såna metoder.

Detta är med all säkerhet en enskild persons verk, men risken är stor att det ute hos allmänheten kommer att uppfattas som en handling sanktionerat av PP. Detta bör vi starkt ta avstånd ifrån.

O m  d e t  ä r  s a n t, vill säga.

Vi vet vad Antipiratbyrån och skivbolagsmaffians jurister är kapabla till. Vi vet att en artikel i Aftonbladet där Pontén gråter ut och passar på att smutskasta oss – en dag innan valet (märkligt, eller hur?) – inte per automatik innebär att det är hela sanningen som presenteras.

Kanske var det hr Pontén själv som tröttnade på sitt namn och ansökte om ändring? Så där lagom till valet? Det får vi troligen aldrig veta, eftersom det skedde anonymt. Vilket man på byrån förstås är väl medvetna om.

Jag tar i alla fall artikeln med en skopa salt.

Jag vill att mina barn växer upp i ett samhälle där friheten är lika självklar som att det finns mjölk i kylskåpet på morgonen – eller vatten i kranen. Jag vill att mina barn ska kunna röra sig fritt, utan att någon myndighet vakar över varje steg de tar.  Och jag vill att mina barn ska veta att jag gjorde allt som stod i min makt för att förhindra en sån utveckling.

De ska veta att jag kämpade för att de skulle ha tillgång till fri kultur och kunskap, till lättillgänglig information.  De ska veta att jag slogs för att de skulle kunna öppna sin e-postklient, medvetna om att varken jag eller polisen eller FRA snokat igenom deras privata korrespondens. De ska veta att jag vägrade acceptera att en privatpoliskår bestående av skivbolagsrepresentanter tilläts slå in dörren och beslagta deras datorer och andra personliga ägodelar.

Därför röstar jag pirat. Därför hissar jag piratflaggan den 7 juni.

Läs och inspireras av andra piratpartister…

Lars Gustafsson, författare
Staffan Heimersson, journalist
Linda Skugge, journalist/författare
Farmor Gun, nätmedborgare
Jonas Birgersson, fd bredbandsjesus
Henrik Alexandersson, debattör
Carl-Johan Rehbinder, allkonstnär
Oscar Swartz, IT-entreprenör, skribent, debattör
 
Ovanstående är bara ett fåtal av de mer namnkunniga medborgare som väljer att stödja Pirapartiet. Men – för att inte förringa andra – i detta val är vi alla lika viktiga, vi har alla samma värde.

Efter söndagens val är vi alla kändisar.

Om man får för sig att rösta på Hökis eller någon annan så ringer de upp och påminner imorgon, på valdagen. Ja, det är alltså frågan om ett automatiskt samtal med en förinspelad förbudsivrare, för dels har de förstås inte tid att sitta och ringa upp alla väljare…

… och dels vet de inte hur man har närkontakt med medborgarna.

Jag blir lite sugen på att kryssa i en påminnelse, det stränga alternativet, mest för att höra om tant Beatrice kommer att ha mage att anklaga mig för att vara knarklangare. Eller kanske rent av pedofil.

Ingenting förvånar mig längre.

Det var under tisdagseftermiddagen som jag nekades att placera Piratpartiets valsedlar i samma ställ som övriga partier. Ja, jag fick inte ens lägga ut valsedlarna i samma rum, utan hänvisades till en vestibul och ett litet bord som ställdes ut i ett hörn.
 
Dagen därpå, efter telefonkontakt med såväl den centrala Valmyndigheten som den lokala valnämnden, fick jag så slutligen placera ut valsedlarna i samma ställ som de övriga partierna.

Efter en hel del funderande beslutade jag mig idag att göra en polisanmälan, vilket har varit ett önskemål hos flera medpirater.

Det känns tråkigt att man ska behöva ta till såna åtgärder i ett demokratiskt samhälle, men det är viktigt att visa att vi under inga omständigheter accepterar att folk -oavsett om det är oavsiktligt eller ej – förhindrar den demokratiska processen.

Jag var under dagen i telefonkontakt med Rick Falkvinge och rapporterade vad som skett i ärendet, och jag vill hämed passa på att tacka honom för samtalet och förståelsen för att mitt beslut dröjde.

Nu går vi vidare. Vi har ett val att vinna.

Två sossekvinnor i norr skriver ett debattinlägg i Piteå-tidningen och sällar sig till skaran av smutskastarmobben. Och visar med sitt inlägg att det varken läst eller förstått vad Piratpartiet står för.

Morgonblaskan här hemma bjöd även den på ett märkligt inlägg, som med all säkerhet författats av en lokal politiker. Eller är det bara jag som tycker att det är motsägelsefullt och osannolikt att en potentiell pirat skulle överge piratrösten för att istället ge den till sossarna för att de “kan tänka sig att värna om integriteten”??

I valtider bombas tidningarnas debatt- och insändarsidor av inlägg från politiker, maskerade som vanliga “gräsrötter”. Jag vet, för jag har själv en gång i tiden satt min kråka under en text som i själva verket skrivits av någon annan. Men den var inte lika genomskinlig som den här ovan.

Snart söndag. Snart valdag. Och jag måste instämma i Carola Hägg… f’låt – Ella Bohlins uppmaning till församl… f’låt igen – till medborgarna:

– Det är jätteviktigt att gå och rösta för tycker inte du någonting så tycker någon annan någonting åt dig. Och tyvärr har vi sett rapporter från Storbritannien om att främlingsfientliga och populistiska krafter börjar ta mark och det är vad som händer vid ett lågt valdeltagande. Därför hoppas jag att varenda svensk reser sig från sofflocket och gör sin demokratiska plikt på söndag. Det gör faktiskt skillnad vilka som sitter i parlamentet.

Jag håller för en gång skull med Ella, ord för ord. Och jag hoppas att ni alla gör allt för att Ella och hennes vänner får stanna hemma i Sverige. Ni gnälliga tjockis-mammor ute i landet glömmer väl inte bort att rösta?

Edit: var tvungen att stryka en del för det var liksom nästan lite under bältet, lite Aftonbladet över det hela. Förlåt. Det var dumt.

På återbloggande i eftermiddag.

Det rör på sig i statistiken för distribueringen av valsedlar på valdagen den 7 juni. Det är bra, men det kan bli bättre.

Det här är oerhört viktigt och jag tänker inte släppa det här i bloggen. Jag tänker tjata. Och tjata. Och tjata.

I min egen kommun ser det riktigt illa ut och man får hoppas att det finns fler som bokar upp sig för att se till att våra kära kommuninvånare slipper plita dit Piratpartiet för hand.

Boka. Nu!

Siffrorna kan ha förändrats sen denna post publicerades.

Eftersom jag inte bara är piratpartist, utan har tankar om fler än EN fråga, så resajklar jag ovanstående bild. Det kan tyda på att jag har ett visst miljötänk – eller att jag för stunden inte har tid att stjäla andras verk

Ämnet är: Valsedlar. Hela morgonen har ägnats till olika telefonsamtal och en del skrivande, väntan på att passera igenom myndigheternas telefonfilter, vilket i slutändan har lett till att jag nu tvingas sitta och invänta min vallokals eftermiddagsöppnande vid 16-tiden.

Under dagen har jag varit i kontakt med såväl kommunjuristen här hemma, som den centrala Valmyndigheten. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att den centrala myndigheten och den lokala valmyndigheten talar olika språk. Åtminstone olika dialekter.

Medan man från centralt håll menar att alla partier ska behandlas likvärdigt, tycker man från kommunalt håll att… det kanske inte nödvändigtvis behöver betyda likvärdigt. En liten hörna utanför själva vallokalen är väl minsann detsamma som… likvärdigt. Eller hur? På ett ungefär, i alla fall. Close enough.

Läget just nu: Kommunjuristen har troligen haft överläggningar med någon kollega och när jag ringde henne fick jag beskedet att våra valsedlar nu kan göra sällskap med övriga partiers sedlar. Inne i lokalen. Tror jag.

För hon lade något kryptiskt till: “Men du måste lyssna på vad röstmottagaren har att säga om placeringen”. Vilket är lite märkligt, för i min värld betyder likvärdig placering att våra valsedlar nu får plats i samma ställ, i något av de 14 lediga facken som erbjuds. Kanske menar man att jag får nöja mig med att våra valsedlar placeras i det bakre facket. Under en filt. Vad vet jag.

Uppdatering kring mina äventyr i lokalen kommer senare i eftermiddag, med all säkerhet dokumenterade i bild. Och ljud. Kanske rörligt.

Under tiden kan man läsa om Christian Engström i DN, där han för övrigt chattar just nu. Aftonbladets artiklar ska dock inte alls underskattas; skriv ut Lena Mellin – gärna i färg – och lägg den överst i kattlådan.

Varning: Denna text innehåller en länk till FRA och dess webb.

En partiledare som tigger – OCH ligger – och en EU-kandidat som ska parasitera på Europas medborgare. Ja, det är den bild som Aftonbladet målar upp inför slutspurten till EU-valet.

På söndag röstas det om vår framtida integritet och de gamla stötarna i gammelpartierna blir allt mer desperata i sina utspel.