Dels är det här fel sätt att angripa problemen och dels är det fel att lägga sig på samma nivå som Antipiratbyrån. Byrån och dess jurist lägger ner enorma mängder med energi för att smutskasta såväl piratrörelsen som Piratpartiet, och jag tycker att vi bör visa att vi är starkare – utan såna metoder.

Detta är med all säkerhet en enskild persons verk, men risken är stor att det ute hos allmänheten kommer att uppfattas som en handling sanktionerat av PP. Detta bör vi starkt ta avstånd ifrån.

O m  d e t  ä r  s a n t, vill säga.

Vi vet vad Antipiratbyrån och skivbolagsmaffians jurister är kapabla till. Vi vet att en artikel i Aftonbladet där Pontén gråter ut och passar på att smutskasta oss – en dag innan valet (märkligt, eller hur?) – inte per automatik innebär att det är hela sanningen som presenteras.

Kanske var det hr Pontén själv som tröttnade på sitt namn och ansökte om ändring? Så där lagom till valet? Det får vi troligen aldrig veta, eftersom det skedde anonymt. Vilket man på byrån förstås är väl medvetna om.

Jag tar i alla fall artikeln med en skopa salt.

Eftersom jag inte bara är piratpartist, utan har tankar om fler än EN fråga, så resajklar jag ovanstående bild. Det kan tyda på att jag har ett visst miljötänk – eller att jag för stunden inte har tid att stjäla andras verk

Ämnet är: Valsedlar. Hela morgonen har ägnats till olika telefonsamtal och en del skrivande, väntan på att passera igenom myndigheternas telefonfilter, vilket i slutändan har lett till att jag nu tvingas sitta och invänta min vallokals eftermiddagsöppnande vid 16-tiden.

Under dagen har jag varit i kontakt med såväl kommunjuristen här hemma, som den centrala Valmyndigheten. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att den centrala myndigheten och den lokala valmyndigheten talar olika språk. Åtminstone olika dialekter.

Medan man från centralt håll menar att alla partier ska behandlas likvärdigt, tycker man från kommunalt håll att… det kanske inte nödvändigtvis behöver betyda likvärdigt. En liten hörna utanför själva vallokalen är väl minsann detsamma som… likvärdigt. Eller hur? På ett ungefär, i alla fall. Close enough.

Läget just nu: Kommunjuristen har troligen haft överläggningar med någon kollega och när jag ringde henne fick jag beskedet att våra valsedlar nu kan göra sällskap med övriga partiers sedlar. Inne i lokalen. Tror jag.

För hon lade något kryptiskt till: “Men du måste lyssna på vad röstmottagaren har att säga om placeringen”. Vilket är lite märkligt, för i min värld betyder likvärdig placering att våra valsedlar nu får plats i samma ställ, i något av de 14 lediga facken som erbjuds. Kanske menar man att jag får nöja mig med att våra valsedlar placeras i det bakre facket. Under en filt. Vad vet jag.

Uppdatering kring mina äventyr i lokalen kommer senare i eftermiddag, med all säkerhet dokumenterade i bild. Och ljud. Kanske rörligt.

Under tiden kan man läsa om Christian Engström i DN, där han för övrigt chattar just nu. Aftonbladets artiklar ska dock inte alls underskattas; skriv ut Lena Mellin – gärna i färg – och lägg den överst i kattlådan.

Varning: Denna text innehåller en länk till FRA och dess webb.

En partiledare som tigger – OCH ligger – och en EU-kandidat som ska parasitera på Europas medborgare. Ja, det är den bild som Aftonbladet målar upp inför slutspurten till EU-valet.

På söndag röstas det om vår framtida integritet och de gamla stötarna i gammelpartierna blir allt mer desperata i sina utspel.

Det är upp till dig, men jag tycker nog att du ska tänka dig för innan du väljer soffan.

Röstkortet är “borta”, säger du? Slå en signal till Valmyndigheten och beställ ett nytt. 020-825 825 är numret. Eller så gör du som killen i klippet nedan.

På Centralstationen i Stockholm kan man dessutom få ett nytt röstkort utskrivet på plats. Har man inte fullt lika bråttom, då kan man beställa ett via webben.

OK, du har hittat dit röstkort nu? Men “har inte tid” eller “orkar inte”? Eller menar du kanske att du inte vet hur du ska rösta?

Jag ska göra det väldigt enkelt för dig. Du ska rösta på sossarna eller “de nya” Moderaterna om du tycker att…

• … svenskarna har alldeles för mycket frihet och FRA-lagen räcker inte till för att hålla packet i schack.
• … skivbolagen tjänar alldeles för lite pengar och har alldeles för lite makt, att Ipred är bra men det kan bli ännu bättre!
• … det känns lite mysigt svenskt och tryggt att veta att våra myndigheter hela tiden har koll på oss; på varje steg vi tar, varje samtal som rings, varje mejl som skickas – kan vara jättebra om man ramlar och slår sig och behöver snabb hjälp!

Oj, glömde jag KD och SD och MP? Nejdå, men de är inte särskilt viktiga i sammanhanget, för de är alla – mer eller mindre – en form av enfrågepartier. Typ. KD handlar om familjevärderingar, SD om invandrare och MP handlar om miljöproblem. De går till val på en fråga och inget annat. Kan man säga.

Nåväl. Jag tror att ni förstår var jag vill komma. Nu letar du fram röstkortet och surfar in på Piratpartiets webb via denna länk för att få instruktioner om hur det går till att rösta. Där finns fler länkar för hur du röstar i förtid eller på valdagen.

Själv passade jag på att rösta medan jag ändå var inne i stan i andra ärenden. Det tog kanske två minuter, inte ens det. Bortsett ifrån att jag knäppte lite bilder här och var och inte kunde låta bli att prata strunt med röstmottagarna i lokalen, men om jag inte gjort det så hade det gått undan.

Trots att man placerat våra valsedlar utanför själva lokalen, där de stod alldeles allena i ett plastställ, så visade sig tanterna i lokalen vara riktigt trevliga. De skrattade så där glatt och artigt när jag förkunnade att jag valt att lägga min röst på “det diskriminerade” partiet. Med det åsyftade jag ett samtal mellan vallokalstanterna och ett par vanliga väljartanter, vars samtal jag strax innan – i sann FRA-anda – lyssnat på i smyg.

Väljartanterna undrade nämligen varför Piratpartiets sedlar stod i skymundan och fick då förklaringen att det var reglerna som sa det, och man hänvisade till “enprocentsregeln”, det vill säga att partiet i fråga ska ha grejat en procent av rösterna i de två senaste parlamentsvalen för att få Valmyndighetens stöd.

Nu hävdar ju Valmyndigheten att de mindre partierna ändå ska ha en likvärdig placering, men i röstande stund var jag tillräckligt osäker i frågan för att ta någon debatt med vallokalstanterna. Och dessutom charmade de mig genom att uttrycka sin beundran för Rick Falkvinge som de läst om i Aftonbladet. Bara en sån sak!

Åter till guiden: Du har ditt röstkort, du har legitimation. Nu saknas bara lite kött på benen. Information. Här nedan bjuder jag på ett antal länkar till läsvärda artiklar och inlägg, som förhoppningsvis leder till att du stoppar ner rätt valsedel i kuvertet när det är dags att rösta.

Det finns mycket bra läsning inför EU-valet och här listar jag enbart ett fåtal tips. Googla och du skall finna. 

Håll tillgodo!

 
Christian Engström: “Jag kan göra skillnad” (sydsvenskan.se)
Isobel Hadley-Kamptz: “Därför lade jag min röst på…” (expressen.se)
Lars Gustafsson: “Att Prygla Älvens Stigande Vatten” (blogg)
Oscar Swartz: “Glöm inte FRA-föraktet: Dags att leverera!” (blogg)
Andreas Henriksson: “Veckan då Piratpartiet blev vuxet” (blogg)
Henrik Alexandersson: “Piratpartiet och jag” (blogg)
Fritänk: “Revolutionen har börjat! På vilken sida står du?” (blogg)

Själv vill jag slå ett slag för alla piratmammor ute i landet; ni som backar upp den yngre generationens tankar och åsikter, som ser potentialen i barnen och ungdomarna istället för att som regering och opposition – förlöjliga och förringa dem.

Jag tillhör inte de som pyntar hemsidor och bloggar med glitter och hjärtan och blommor och stämsång, men dagen till ära är jag beredd att göra ett litet undantag, åtminstone vad gäller blomster… och hjärtan. Dessutom i en passande färg.

STORT GRATTIS!